Dagen började klockan halv nio då klockan ringde efter en natt i osovande då barnet hade massa feber och kattungarna pep. Jag släpade mig in i duschen för att sedan bege mig mot Korsvägen och Bokmässan. Jonas fick vara hemma med en sjuk Lio. Då jag kom till bron ovanför spårvagnsspåren så åkte precis min vagn så jag fick invänta nästa. Eftersom det var relativt tidigt på en söndagsmorgon var jag tvungen att vänta tjugo minuter. När den sedan kom och jag efter en 19 minuters färd ställde mig i bankomatkön på Korsvägen insåg jag en sak. Vi spolar tillbaka!
Det är fredag. Glatt ovetande om att Lio är på väg att bli sjuk så städar vi och efter Lios middagsovning kommer Jonas mamma, Anki, för vi ska köpa bröllopspresent inför nästkommande dags bröllop. I sista sekund bestämmer jag mig för att Lio och jag kan följa med på presentjakt och ändå hinna hem tills tiden då mina föräldrar skulle komma och bjuda oss på pizza (vad gör man inte när det är lokal finanskris?). Jag hade dock redan hunnit ge Jonas mitt Visakort och det fick han behålla för jag tog inte med mig plånboken. Vi köpte present och handlade mat i lugnan ro. När mina föräldrar dök upp vid fem konstaterade Jonas att Lio hade feber och han blev bara sämre under kvällen. När vi lagt honom och var gästfria gjorde ”vi” (mest Jonas) ett bröllopskort till hans kusin med blivande brudgum.

Lördagsförmiddagen var ganska lugn, förutom att Lio hade haft 40 graders feber under natten och den var fortfarande hög. Vi höll oss hemma och tittade på diverse barnfilmer och läste böcker för att hålla Lio stilla. Vid tre kom mina föräldrar för att sitta barnvakt och Jonas och jag gjorde ordning oss. Pappa körde oss till festen och vi hade en jättetrevlig kväll som jag inte orkar skriva om. Lio verkade däremot bli sämre och när jag kom hem vid elva var han utmattad, men glad att se mig.

…och då var vi framme till idag, söndag, och jag står i bankomatkön. Vad är det jag inser vid tio på morgonen, ca en halvtimmes spårvagnsfärd hemifrån? Jo, Jonas har ju mitt Visakort! Jag tog ju aldrig tillbaka det. Så Jessica fick åka till Kortedala, hämta kortet, kissa , läsa ”Ludde och busiga Nalle” snabbt för Lio och sedan åka tillbaka. Det var dock ingen kö till varken bankomaten eller in till mässan när jag kom tillbaka så det gick smidigt!
Det blev en del böcker till Lio och två böcker till mig och Jonas. Två fikaomgångar också!