Lio fick en apa i adventskalenderpresent som han fattade tycke för snabbt! Även de andra familjemedlemmarna vare tvungna att inviga apan i familjelivet genom pussar!

 

När vi var och handlade idag såg vi ett roligt kattgodis! Förutom att de är formade som kulor (så de ska rulla iväg) får man också med en boll att lägga godiset i så katterna inte får tag på godiset.

 

Jag har fått ett nytt jobb (igen). Den här gången på en förskola vid Delsjömotet. Det är en 75% tjänst med start den 30/11. Återigen måste jag lämna Sats mot min vilja. Men jag behöver verkligen en fast inkomst, och en högre inkomst så jag var tvungen att ta jobbet när det erbjöds mig. Är givetvis jätteglad över att få ett jobb och det verkar jättekul att arbeta där. Personalen och den förälder jag träffade verkade jättetrevliga och jag tycker ju det är kul att jobba på förskola så det blir alldeles säkert kanon! (Märks att det var självpeppning, snarare än info till er).

Lio är inte ledsen när vi lämnar/hämtar honom på förskolan längre. Det känns så bra att han tycker det är kul! Han säger fler och fler ord.

Pedagogerna på förskolan;
tta – Lotta
yyy – Jenny
eata – Beata

Bil heter numera biiil och inte vrooom. Den säger dock vroooom. Buss heter büss. Farfar kör alla bussar och bor i alla hus. Mormormorfar är i alla telefoner.

Progress in work… =)

Nu längtar jag till julen när Daniel kommer ner och bor hos oss. Önskade bara att Anna kunde följa med också! Får buda upp en föselsesleesdagspresent till henne. Jag hoppas att julen kommer firas hemma hos, men då alla ”gamlingar” är sjuka är det ingen som har gett något svar på vart vi ska vara.

 

 

Jobba jobba jämt! Så känns det just nu för jag jobbar nästan varje dag i november. Inte många dagar som är lediga. Det är visserligen kvälltider på vardagarna och förmiddagstider på helgerna så jag hinner vara hemma med familjen lite. Fast det är tufft att vara borta. Inte minst för Jonas som är hemmafru mot sin vilja!

Lio har lärt sig säga ”bil”. Han har också fått för sig, genom en Jan Lööf bok, att alla bilar körs av hundar. Så när vi är ute och ser en bil låter det typ såhär: ”Biiil, vrooooom, voff voff”.

 

 

Bling bling Lio

 

nu är det jul igen

Det kom snö blandat med regn idag så vad passar bättre än…

Lios önskelista inför julen;

* bilar
* saker med hjul
* bilar
* bilar
* fordon
* bilar
* saker med hjul
* stoooOOOra fordon
* fordon med ljud

Mammas och pappas önskelista för Lio inför jul (typ);

* Sylvanian families
* Duplo
* saker från Krabat, tex garage i trä eller vad som helst…piratbåten…
* Duplo
* en lantgård av något slag, bara den är i trä och fin!
* blöjor
* bröd

Bra va???

 

I torsdags var Jessica och Jessica på Raised Fist. Det var två förband innan, det första tror jag var från USA. Ganska pinsamma då sångaren pratade djupt och skrikigt mellan låtarna (a’la cool metalröst) och att deras ena låt inleddes med samplingen ”We’re not gonna take it”. Det andra förbandet var från England och desto bättre! Trots typ tio år av lyssnades var detta första gången som jag såg Raised Fist. Har lyckats undvika dem!

Under denna kväll var Lio hemma med pappa. Innan dess fikade vi på barnvagnscaféet Glädjebubblan där Lio sprang runt. Det går bra för honom på förskolan och när jag lämnade honom i torsdags satt hans tjejkompis och sade ”Lio lio liooo lio lioo”.

Gårdagen, alltså lördagen, spenderades på Liseberg med familjen Ljunglöf. Vi hade entrebiljetter och åkbiljetter kvar som vi var tvungna att åka upp eftersom idag är sista dagen på säsongen. Jag åkte Lisebergsbanan för första gången på länge! Kulkul.

 

kanelbullar

Gissa i vilken kommun det står följande text på bankomaterna:

”Nu kan du ta ut 20 000 kronor i veckan”

Tada…svaret får ni fråga mig om. Det har ju verkligen varit ett problem innan att man inte kunnat ta ut så mycket.

Igår var det Kanelbullens dag och det firade vi genom att åka till Mikael och Anna i Sandarna och äta deras hemmgjorda kanelbullar. Det var gott! Efter det besöket åkte vi vidare mot Lerum där vi köpte Vietnamesisk mat som vi sedan åt hos mina föräldrar. Lio sprang runt i vardagsrummet och gapade glatt.

Idag gick Lio och jag upp tidigt, kokade gröt och slafsade i oss gröt för att sedan klä på oss och vandra ner till förskolan. Eller för Lios del rulla ner till förskolan. Vi gick över vägen med alla VRooMar, stora kanonen som låter BÅÅMM och en VoFFVoFF. För att prata Liospråk. Hans tårat sprutade när jag sa hejdå, men jag hann bara vända ryggen till så blev han tyst i pedagogens knä. Känns skönt att han trivs där och jag känner mig jättenöjd med förskolan! Hade gärna jobbat där! När det var dags för vilan låg Lio tydligen och sa ”mammapappamammapappa” och hållt alla barnen vakna.

Vid två hämtade vi honom och lekte lite på en lekplats mellan förskolan och vår lägenhet. Det var svinkallt ute och efter bara fyrtio minuter var jag tvungen att åka till jobbet så vi tog oss hemåt och min familj vinkade av mig när jag körde iväg. Det var lugnt på jobbet, men kul! Jonas och Lio diskade och bakade kanelbullar hemma så när jag kom hem, efter att även kört ett yogapass, fanns det både mat och nybakade bullar. Mums!

Efter att de bakat bullar var Lio tvungen att bada och sedan sprang han runt naken i lägenheten loch härjade. Förutom att kissa på sig själv och soffan så körde han bil på Smilla.

 

Idag var första gången som Lio inte blev ledsen när vi hämtade honom på förskolan! Han verkar ha fått många kompisar och ha riktigt kul där!

Han hade blivit väldigt fascinerad idag när mattkillarna kom i en LASTBIL (!!!) och bytte mattor i hallen på avdelningen. Detta hade han visat genom att peta på sin kompis i samma ålder, titta på honom och pekat mot lastbilen med ett stort leende i hela ansiktet! Jättekul med bilar och allt som har hjul! Han är verkligen könsrollsdefinierad!

Jag jobbar vidare på SATS och stormtrvis! Nästa vecka är förhandlingen mellan facket och min gamla arbetsgivare. Jag håller tummarna för ett bra avslut så jag kan lägga allt bakom mig! Jobbigt att tänka på det hela tiden!

Kattungarna har öppnat ögonen helt, men de verkar inte se speciellt mycket än. Ser framemot att de ska springa runt och busa! Tråkigt bara på ett sätt att de kom, för vi kan inte åka till Estocolmo förrän de flyttat hemifrån eftersom vi inte har någon kattvakt. De två stora klarar sig själva bara de får mat en gång om dagen, men vi vill inte lämna de små!

 

B+B

Dagen började klockan halv nio då klockan ringde efter en natt i osovande då barnet hade massa feber och kattungarna pep. Jag släpade mig in i duschen för att sedan bege mig mot Korsvägen och Bokmässan. Jonas fick vara hemma med en sjuk Lio. Då jag kom till bron ovanför spårvagnsspåren så åkte precis min vagn så jag fick invänta nästa. Eftersom det var relativt tidigt på en söndagsmorgon var jag tvungen att vänta tjugo minuter. När den sedan kom och jag efter en 19 minuters färd ställde mig i bankomatkön på Korsvägen insåg jag en sak. Vi spolar tillbaka!

Det är fredag. Glatt ovetande om att Lio är på väg att bli sjuk så städar vi och efter Lios middagsovning kommer Jonas mamma, Anki, för vi ska köpa bröllopspresent inför nästkommande dags bröllop. I sista sekund bestämmer jag mig för att Lio och jag kan följa med på presentjakt och ändå hinna hem tills tiden då mina föräldrar skulle komma och bjuda oss på pizza (vad gör man inte när det är lokal finanskris?). Jag hade dock redan hunnit ge Jonas mitt Visakort och det fick han behålla för jag tog inte med mig plånboken. Vi köpte present och handlade mat i lugnan ro. När mina föräldrar dök upp vid fem konstaterade Jonas att  Lio hade feber och han blev bara sämre under kvällen. När vi lagt honom och var gästfria gjorde ”vi” (mest Jonas) ett bröllopskort till hans kusin med blivande brudgum.

Lördagsförmiddagen var ganska lugn, förutom att Lio hade haft 40 graders feber under natten och den var fortfarande hög. Vi höll oss hemma och tittade på diverse barnfilmer och läste böcker för att hålla Lio stilla. Vid tre kom mina föräldrar för att sitta barnvakt och Jonas och jag gjorde ordning oss. Pappa körde oss till festen och vi hade en jättetrevlig kväll som jag inte orkar skriva om. Lio verkade däremot bli sämre och när jag kom hem vid elva var han utmattad, men glad att se mig.

…och då var vi framme till idag, söndag, och jag står i bankomatkön. Vad är det jag inser vid tio på morgonen, ca en halvtimmes spårvagnsfärd hemifrån? Jo, Jonas har ju mitt Visakort! Jag tog ju aldrig tillbaka det. Så Jessica fick åka till Kortedala, hämta kortet, kissa , läsa ”Ludde och busiga Nalle” snabbt för Lio  och sedan åka tillbaka. Det var dock ingen kö till varken bankomaten eller in till mässan när jag kom tillbaka så det gick smidigt!

Det blev en del böcker till Lio och två böcker till mig och Jonas. Två fikaomgångar också!